Rapporterat

31. Pandemistress, sociala medier och coping-strategier

Covid 19-pandemin har ställt alla inför stora utmaningar. I det trettioandra avsnittet av Rapporterat diskuterar vi pandemistress och sociala medier med forskaren Ola Svenonius och analytikern Sofia Olsson. Hur vi hanterat oro och stress på sociala medier?

30. Hur kunde det gå så fort? Talibanernas återkomst

Avsnitt 30 av Rapporterat handlar om det högaktuella ämnet Afghanistan. Vad händer nu med landet och hur har USA:s agerande varit, speciellt under 2020-talet?

Gästerna i avsnittet är Afghanistan-experten och forskningsledaren Helené Lackenbauer och USA-experten och forskaren Björn Ottosson. Båda arbetar på FOI.

Avsnittet börjar med en historisk tillbakablick på Afghanistans historia och hur talibanrörelsen en gång i tiden uppstod. Vi får också veta hur IS Khorasan skiljer sig från IS Levanten, varför talibanernas strategi varit så framgångsrik samt varför det amerikanska uttåget ur Afghanistan visar att saker inte står rätt till i den yttersta amerikanska ledningen.

Under de sista minuterna pratar Helené Lackenbauer och Björn Ottosson om framtiden, en framtid där män och kvinnor i Afghanistan lever i parallella världar och där kriget mot terror har blivit svårare.

Avsnittet är 56 minuter långt och finns där poddar finns.

29. Framtida motståndarbeskrivningar: Vad gör Ryssland 2045?

I avsnitt 29 pratar vi om motståndarbeskrivningar i allmänhet och av Ryssland i synnerhet. Gästerna i avsnittet är försteforskaren Pär Gustafsson från FOI och Fredrik Löjdquist, chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. De berättar bland annat om hur det går till att tänka på framtiden på ett systematiskt sätt, vad kullkastare egentligen är och vilka två processer som pågår parallellt i Ryssland.

28. Hur påverkas dricksvattnet efter ett radioaktivt nedfall?

Avsnitt 28 av Rapporterat handlar om en så kallad High-Impact-Low-Probability Event. Nämligen hur ett radioaktivt nedfall efter en kärnvapenexplosion eller en kärnkraftsolycka skulle påverka dricksvattnet.

Gästerna i avsnittet är FOI-forskaren Annika Tovedal och Karl Östlund från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). De går igenom en modell som kan beräkna kontaminationen av radioaktiva ämnen i dricksvatten från ytvattentäkter.

Vi får bland annat veta:

• Varför sommaren är den tid på året då det vore värst med ett radioaktivt nedfall
• Hur de olika reningssteget i ett vanligt vattenverk skulle hantera radioaktivitet
• Vad det är för skillnad på hur de radioaktiva ämnena sprids vid en kärnvapenexplosion respektive en kärnkraftolycka

27. "Konflikten med Kina styr USA:s strategi gentemot alla regioner"

Avsnitt 27 av Rapporterat handlar om relationen mellan Kina och USA. Johan Englund och Björn Ottosson går bland annat igenom misstron länderna emellan och varför teknologin är i fronten av konflikten. Utifrån sin expertis på Kina respektive USA går de igenom varför de tror att de två länderna kommer att ha permanenta motsättningar i minst tio år framöver. En konflikt som FOI:s experter säger att det är svårt att överskatta de globala konsekvenserna av. Vi får också veta varför personer som showbrottaren John Cena och artisten Zara Larsson blivit indragna i det hela.

26. Nordisk och rysk syn på AI-etik

Hur skiljer sig strategierna och förhållningssätten mellan Norden och Ryssland när det gäller cyber och artificiell intelligens (AI)?

Gäster i avsnittet är forskningsledaren Carolina Vendil Pallin från FOI och Ulrik Franke, senior forskare på forskningsinstitutet RISE. De går bland annat igenom hur den nordiska och ryska synen på AI-etik skiljer sig, hur frånvarande det militära perspektivet är i de nordiska etiska principerna för AI och vad termen ”legal sandlåda” syftar på.

25. Är Kjell omhändertagen? AI och framtidens försvarsmedicin

Avsnitt 25 av FOI:s podcast Rapporterat handlar om hur försvarsmedicin. Hur fungerar det nu och hur det kan bli i framtiden med stöd av artificiell intelligens (AI)?

Efter en introduktion om AI och försvarsmedicin presenteras gästerna för olika exempel från en framtid där bland annat trauma­patienter ska kunna omhändertas med hjälp av autonoma plattformar (drönare). Vad händer i den -15 grader kalla och snöfyllda skogen, fylld av döda och sårande soldater? Hur går det för soldaten Kjell i den täta tallskogen och amfibiesoldaten Aisha som tillsammans med fem sårade kamrater är fast i en livbåt ute till havs? Vi får även veta vad som kan gå snett när AI har tränats på alltför ensidig eller likartad data.

24. Rymden – en ny arena för kris, konflikt och krigföring

I det tjugofjärde avsnittet av Rapporterat pratar vi om rymden. Under avsnittet berättar försteforskarna Kristofer Hallgren och Sandra Lindström bland annat om satellitbanor, vad rymdtrupper gör, kapprustningen i rymden och varför fler människor i Sverige behöver veta lite mer om satelliter.

Sandra och Kristofer är två av författarna till rapporten Omvärldsanalys Rymd 2020 - Fokus på försvar och säkerhet.

23. Harpest som biologiskt vapen?

I år är det 110 år sedan bakterien som orsakar harpest upptäcktes och 90 år sedan det första dokumenterade fallet i Sverige. Men bakterien har funnits mycket längre än så. Under avsnittet får vi bland annat veta varför läkare har svårt att diagnostisera harpest, vad som gör harpestbakterien så unik och hur FOI arbetar för att utveckla bättre metoder.

Gäster i avsnittet är Mats Forsman, forskningschef, och Johanna Thelaus, forskare.

22.Vem vill försvara Sverige i gråzon?

Detta är den tredje och avslutande delen i vår serie om gråzon. Försvarsviljan är i fokus denna gång.

Tidigare avsnitt (nummer 4 och 7) om gråzon har handlat om förståelsen av hotbild och Sveriges försörjningsförmåga. Nu handlar det om försvarsviljan i Sverige. Du behöver inte ha lyssnat på avsnitt 4 och 7 för att hänga med i samtalet mellan forskningsledaren Niklas Rossbach och analytikern Christoffer Wedebrand.

De tycker inte lika i alla frågor, bland annat om hur viktigt det är med en hög försvarsvilja i befolkningen. Under avsnittet får även veta varför ”psykologiskt försvar” låter exotiskt för utländska öron och varför en mer nyanserad bild av förtroendets värde behövs.