Rapporterat

26. Nordisk och rysk syn på AI-etik

Hur skiljer sig strategierna och förhållningssätten mellan Norden och Ryssland när det gäller cyber och artificiell intelligens (AI)?

Gäster i avsnittet är forskningsledaren Carolina Vendil Pallin från FOI och Ulrik Franke, senior forskare på forskningsinstitutet RISE. De går bland annat igenom hur den nordiska och ryska synen på AI-etik skiljer sig, hur frånvarande det militära perspektivet är i de nordiska etiska principerna för AI och vad termen ”legal sandlåda” syftar på.

25. Är Kjell omhändertagen? AI och framtidens försvarsmedicin

Avsnitt 25 av FOI:s podcast Rapporterat handlar om hur försvarsmedicin. Hur fungerar det nu och hur det kan bli i framtiden med stöd av artificiell intelligens (AI)?

Efter en introduktion om AI och försvarsmedicin presenteras gästerna för olika exempel från en framtid där bland annat trauma­patienter ska kunna omhändertas med hjälp av autonoma plattformar (drönare). Vad händer i den -15 grader kalla och snöfyllda skogen, fylld av döda och sårande soldater? Hur går det för soldaten Kjell i den täta tallskogen och amfibiesoldaten Aisha som tillsammans med fem sårade kamrater är fast i en livbåt ute till havs? Vi får även veta vad som kan gå snett när AI har tränats på alltför ensidig eller likartad data.

24. Rymden – en ny arena för kris, konflikt och krigföring

I det tjugofjärde avsnittet av Rapporterat pratar vi om rymden. Under avsnittet berättar försteforskarna Kristofer Hallgren och Sandra Lindström bland annat om satellitbanor, vad rymdtrupper gör, kapprustningen i rymden och varför fler människor i Sverige behöver veta lite mer om satelliter.

Sandra och Kristofer är två av författarna till rapporten Omvärldsanalys Rymd 2020 - Fokus på försvar och säkerhet.

23. Harpest som biologiskt vapen?

I år är det 110 år sedan bakterien som orsakar harpest upptäcktes och 90 år sedan det första dokumenterade fallet i Sverige. Men bakterien har funnits mycket längre än så. Under avsnittet får vi bland annat veta varför läkare har svårt att diagnostisera harpest, vad som gör harpestbakterien så unik och hur FOI arbetar för att utveckla bättre metoder.

Gäster i avsnittet är Mats Forsman, forskningschef, och Johanna Thelaus, forskare.

22.Vem vill försvara Sverige i gråzon?

Detta är den tredje och avslutande delen i vår serie om gråzon. Försvarsviljan är i fokus denna gång.

Tidigare avsnitt (nummer 4 och 7) om gråzon har handlat om förståelsen av hotbild och Sveriges försörjningsförmåga. Nu handlar det om försvarsviljan i Sverige. Du behöver inte ha lyssnat på avsnitt 4 och 7 för att hänga med i samtalet mellan forskningsledaren Niklas Rossbach och analytikern Christoffer Wedebrand.

De tycker inte lika i alla frågor, bland annat om hur viktigt det är med en hög försvarsvilja i befolkningen. Under avsnittet får även veta varför ”psykologiskt försvar” låter exotiskt för utländska öron och varför en mer nyanserad bild av förtroendets värde behövs.

21. Att upptäcka kemikalieförgiftning tidigt

Triage är ett system som används för att på plats eller i akut sjukvård prioritera skadade utifrån behov av omhändertagande och förutsättningar att rädda liv. Men inom vården är metodiken i första hand anpassad för traumaskador. Skador orsakade av kemikalier uppvisar inte samma symtom som vid trauma.

FOI har tagit fram ett förslag som ska förbättra för personer som skadats av kemiska ämnen, detta berättar forskningschefen Anders Bucht och forskaren Lina Thors om under avsnittet.

Du får även veta vilka kemiska ämnen som är viktiga att upptäcka tidigt och hur olika symptom på kemikalieförgiftning kan se ut.

Framtida hot: Robusta beslut för framtida klimathot

Hur påverkar miljöhotet och ett förändrat klimat beslut?

Christoffer Wedebrand, analytiker, och Per Wikman-Svahn, forskare från KTH, är två av författarna till kapitlet Robusta beslut för hantering av ett förändrat klimat.

I ett 24 minuter långt avsnitt går de bland annat igenom:

• Hur en liten havshöjning kan leda till att översvämningar som förr kom var hundrade år i framtiden kommer var tionde
• Vilka metoder som går att använda för att försöka förutse klimathot
• Varför vi inte ska vara rädda för osäkerheten

Den 20 januari lanserar FOI Strategisk utblick 9 med ett seminarium som webbsänds kl. 9.00–10.30. Samma dag går rapporten att ladda ned från foi.se.

 

Framtida hot: Svärmande drönare

Två experter diskuterar sannolikheten för svärmar av drönare som attackerar infrastruktur. Avsnittet är del två i kortserien Framtida hot som släpps inför lanseringen av samlingsrapporten Strategisk utblick 9 - Framtida hot.

Martin Hagström, forskningsledare, och Lars Forssell, forskare, är två av författarna till kapitlet Svärmande drönare – ett reellt militärt hot i framtiden?

Framtida hot: Perspektiv på framtida militära hot

Den 20 januari lanserar FOI Strategisk utblick 9. Riitta Räty, forskningsledare, och Ann Ödlund, förste forskare, är två av författarna till kapitlet Perspektiv på framtida militära hot. I ett 22 minuter långt avsnitt går de bland annat igenom:

• Hur ny teknik tvingar fram nya organisationssätt
• Varför teknikutvecklingen underlättar gråzonsangrepp
• Nyttan med perspektivstudier och varför det ska var skillnad mellan dem när det gäller civilt och militärt försvar.

20. Forskning och framtid

Jens Mattsson (generaldirektör) och Björn von Sydow (styrelseordförande) berättar mer om myndigheten FOI och den forskning som bedrivs här. Vad tycker Björn von Sydow är vitalitetshöjande, varför behövs FOI och hur resonerar de kring myndighetens framtida förmåga? Det några av de frågor som blir besvarade under avsnittet.