Rapporterat

78. Hur öppna kan vi vara med data utan att äventyra säkerheten?

Hur balanserar vi nyttan av öppna data mot risken att den utnyttjas av antagonistiska aktörer? Åsa Davidsson och Eva Mittermaier berättar om riskerna med öppna data och hur offentliga aktörer kan skydda känslig information. Dessutom berättar Martin Hagström om ett skifte inom försvarsindustrin, där AI- och mjukvarubolag utmanar traditionella försvarsföretag.

77. Vad säger forskningen om värnpliktens samhällseffekter?

Skapar värnplikten bättre medborgare och vad är det som gör att vissa väljer värnplikten helt? I det här avsnittet av Rapporterat hör du forskaren Peter Bäckström berätta mer om de uppfattningar som finns kring värnplikten och vad forskningen faktiskt visar.

76. Var går gränsen mellan nödvändig byråkrati och slöseri med tid?

Tempot i uppbyggnaden av det civila försvaret har ökat, men granskningar visar att arbetet ibland fastnar i omfattande administration. Enligt FOI-forskaren Ingrid Gustafsson Nordin är byråkrati nödvändig, men riskerar att bli ineffektiv. Utmaningen framåt är att hitta en balans mellan snabb handlingskraft och krav på rättssäkerhet, transparens och kontroll.

75. Hur bygger Ryssland inflytande i Afrika – och varför bör Europa bry sig?

Rysslands informationspåverkan i Afrika är både omfattande och strategisk – och den påverkar också Europa. I avsnittet berättar forskaren Anna Ida Rock och forskningsledaren Ola Svenonius om hur Ryssland använder allt från falska experter och AI-genererat innehåll till kultur, medier och lokala aktörer för att stärka sitt inflytande.

74. Spioneriet i Europa blir mera komplext

Forskarna Anna Wagman Kåring, Anna Lioufas och Elina Elvenborg Lindskog berättar om hur modernt spionage i Europa ser ut, med utgångspunkt i rapporten "Spies Among Us". Rapporten analyserar 70 spionerifall mellan 2008 och 2024 och visar att spioneri i dag omfattar många olika aktörer, motiv och metoder – inte bara traditionella insiders – samt att arbetssätten har förändrats tydligt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

73. Hur påverkar EU uppbyggnaden av Sveriges totalförsvar?

I detta avsnitt hör du forskaren Anna Wetter Ryde berätta mer om hur EU:s krishantering har förändrats efter finanskrisen, pandemin, energikrisen och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Och varför EU:s inre marknad, leveranskedjor och gemensamma regelverk är avgörande för både Europas och Sveriges beredskap, och varför uppbyggnaden av det svenska totalförsvaret inte kan ske isolerat från EU.

72. Var det bättre förr – och vad krävs för att maten ska räcka i kris?

FOI:s forskare reder ut begreppet livsmedelsberedskap och diskuterar paradoxer, sårbarheter och vilken omställning som behövs för att Sverige ska kunna försörja befolkningen vid kris eller krig. 

71. Tio månader med Glimt – vad har vi lärt oss om framtiden?

I det här avsnittet av Rapporterat möter vi forskarna Ivar Ekman och Ida Selbing som berättar om den digitala plattformen Glimt, där tusentals människor hjälps åt att förutse framtida händelser kopplade till Ukraina. Sedan starten har nästan 20 000 deltagare bidragit med bedömningar som ofta visat sig förvånansvärt träffsäkra. Vi hör också analytikern Aron Lund om hur han tänker som en ”crowd forecaster” – att väga information, tänka kritiskt och ständigt uppdatera sina prognoser.

70. Fyra vägar framåt: USA:s roll i Europa under Trumps andra mandatperiod

I avsnittet berättar forskarna Albin Aronsson och Björn Ottosson om fyra olika scenarier för USA:s framtida agerande i Europa och vilka olika faktorer som påverkar administrationens agerande – allt från interna ideologiska faktioner inom administrationen till den amerikanska byråkratin.

Vi går igenom vad varje scenario innebär, vilka signaler beslutsfattare bör hålla ögonen på, och vad Sverige och Europas Natoländer kan göra för att förbereda sig i en tid präglad av osäkerhet och geopolitisk omställning.

69. Hur ett system för att mäta radioaktivt nedfall blev en guldgruva för biologisk forskning

FOI-forskaren Per Stenberg berättar om hur luftprover, ursprungligen för att mäta radioaktivt nedfall, nu används för att extrahera och sekvensera DNA från biologiska organismer i vår närmiljö. Data från luftproverna, som samlats sedan 60-talet, gör det möjligt att studera arter och följa ekosystemens förändringar över tid.